Further reading

Cantus sororum: A music book with all the chants from the Medieval Brigittine liturgy, c. 210 chants in square note notation plus CDs of Brigittine chants can be ordered from Hilkka-Liisa Vuori through www.voxsilentii.fi.

Lundén, T. (1976). Den heliga Birgitta och den helige Petrus av Skänninge
Officium parvum beate Marie Virginis. Vår Frus tidegärd I-II. Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensia 27–28.

Nilsson, A-M. (1991). On liturgical hymn melodies in Sweden during the middle ages. Göteborg: Musikvetenskapliga institutionen.

Salmesvuori, P. (2014). Power and Sainthood. The Case of Birgitta of Sweden (The New Middle Ages Series). New York: Palgrave Macmillan.

Salmesvuori, P. (2015). Valta, sukupuoli ja uskonto. Näkijänaiset Ruotsin Birgitta (1303–1373) ja Helena Konttinen (1871–1916) vallankäyttäjinä. In Ahonen & Vuola (eds.), Uskonnon ja sukupuolen risteyksiä (pp. 188–212). Helsinki: SKS.
[This can be ordered e.g. through Tiedekirja.]

Servatius, V. (1990). Cantus sororum. Musik- und liturgiegeschichtliche Studien zu den Antiphonen des birgittinischen Eigenrepertoires. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia musicologica Upsaliensia. Nova series 12.

Servatius, V. (1990). Magister Petrus från Skänninge som ”diktare” och ”ton-sättare” till Cantus sororum. In Dahlbäck, G. (ed.), I heliga Birgittas trakter (pp. 215–234). Nitton uppsatser om medeltida samhälle och kultur i Östergötland ”västanstång”. Uppsala. 

Servatius, V. (1993). Heliga Birgitta som musikalisk visionär. In Härdelin, A. & Lindgren, M. (eds.), Heliga Birgitta - budskapet och förebilden (pp. 253–264). Stockholm. 

Servatius, V. (2003). Sjungande systrar. In Beskow, P. & Landen, A. (eds.), Birgitta av Vadstena. Pilgrim och profet 1303-1373. (pp. 345–362). Stockholm.