Om Vår Frus tidegärd – Systrarnas sång
Tidegärden är de åtta liturgiska bönegudstjänster som utgör stommen i klostrets vardag och till vilka man samlas för läsning, bön och lovsång på bestämda tider. I birgittinerklostret avlöstes brödernas gudstjänst av systrarnas högtidliga mariagudstjänst. Tiderna inleds på morgonnatten med matutin och avslutas på kvällen med completoriet. De exakta klockslagen kan variera i olika kloster och enligt årstid.
Psaltarpsalmerna har en central position i tidegärden, och alla 150 psaltarpsalmer sjungs igenom varje vecka – så även i den birgittinska tidegärden. Varje dag har sitt givna tema i Cantus sororum och hela ordningen med läsningar och sånger upprepas enligt samma mönster varje vecka, oavsett kyrkoårets högtider.
Liturgin ger en systematisk framställning av hela frälsningshistorien ur Jungfru Marias perspektiv. Den utreder i början av veckan den ännu inte skapade Maria i relation till den oskapade världen och Treenigheten, änglarna samt Gamla testamentets profeter och patriarker. Från onsdagen framåt följer vi med Maria som liknas vid morgonrodnaden och stjärnan som skall föda solen Kristus. Slutet av veckan handlar om Kristi lidande och moderns medlidande före Kristi himmelsfärd och Marie upptagning till himlen. Nedan en enkel uppställning:
I Cantus sororum finner vi olika slags sånger med olika benämningar och funktion i tidebönen.
Birgitta utformade noggranna regler – Birgittas sångspegel – för hur man skulle sjunga lovsången till Gud. Viktigast var rådet att sjunga i all ödmjukhet, per omnia humilis. Ödmjukheten är den största dygden för birgittinerna överlag. Sångreglerna gällde särskilt nunnorna. Hon skriver:
”Låt ej sången vara slapp, ej svag, ej bekymmerslös, utan ädelmodig, allvarlig, enhetlig och förverkligad med all ödmjukhet.”
Och:
”Själen är nämligen inte fri från skuld, ifall sångaren gläder sig mer av noterna än av innehållet som hon sjunger och det är fullständigt motbjudande i Guds ögon, ifall ljudet höjer sig högre för lyssnarnas än för Guds skull.”
Alla morgnar inleddes med invitatorium och psalm 95 (Ps. 94 i Biblia Vulgata): Venite exultemus Domino, på svenska ”Kom, låt oss jubla till Herrens ära”.
För att ge en överblick av hur en dag i klostret kunde se ut visar vi nedan tidegärdens innehåll under den första dagen, d.v.s. Dominica (söndag).
Under nokturnen lästes eller reciterades varje morgon tre av de tjugoen läsestyckena ur Ängelns predikan. Som svar sjöngs de stora responsorierna (Responsorium prolixum). Flera av söndagens sånger finns som exempel på hemsidan – några även med anpassningar till svenska. Före och mellan sångerna förekom även versikler, välsignelser, trosbekännelser, växelläsningar samt lovsånger.
Ad matutinum:
Ad nocturnum:
Ad laudes:
Ad primam:
Ad tertiam, ad sextam, ad nonam:
Innehöll antifoner, psalmer och små responsorier likt i Ad primam.
Ad vesperas:
Ad completorium:
Lundén,Tryggve 1976a. Den heliga Birgitta och den helige Petrus av Skänninge Officium parvum beate Marie Virginis. Vår Frus tidegärd I. Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensia 27–28.
Vuori, Hilkka-Liisa 2012. Heliga Birgitta – Europas skyddshelgon, Päivi Setälä & Eva Ahl-Waris (red.). Orig. Pyhä Birgitta – Euroopan suojeluspyhimys, Otava 2003, Stockholm: Societas Sanctae Birgittae.
Vuori, Hilkka-Liisa (red.). 2015. Cantus Sororum, Helsinki: Vox Silentii ry. and the Catholic Information Centre, Catholic Church in Finland.
NEs encyclopedi: Matutin.
Wikipedia samt Wiktionary: Invitatorium, antifon, hymn, Benedicamus Domino, Magnificat.